Träna på självständigheten
Eftersom vi bor en bit utanför samhället så blir det rätt naturligt att de gånger Edvin är inne i stan är tillsammans med oss vuxna. Och eftersom vi bor som vi gör så har han inte direkt tränat på att ta sig in på egen hand och vara i centrum. Rätt skönt för mig som förälder, då det är så stökigt inne i stan. Men nu på sistone har man fått sträcka ut navelsträngen en del ;) Edvin har tillsammans med kompisar cyklat från Ärla in till stan på cykelbanan och sen lunchat på stan. De är otroligt pålitliga och ansvarstagande, så jag har ju egentligen oroat mig i onödan. I tisdags så hade Edvin inget att göra, så då ville han testa cykla själv in till stan och luncha, vilket han klarade galant. Och även idag, då är han och hans kompis in till stan igen med cykeln och ska luncha tillsammans. De hade stannat i Hällberga först och tagit en glass i nyöppnade affären, och sen fortsatt in mot stan. Väl inne i stan så var de tvugna att leta upp en cykelpump för att fylla på med luft i Edvins cykeldäck. Sagt och gjort!
Det måste vara en härlig frihetskänsla ändå att känna att man klarar av saker på egen hand, och att få växa som person. Till hösten börjar han ju högstadiet och kommer få börja åka buss in till stan. Det går så oerhört fort allting. Jag tyckler nyss han började förskoleklass, men samtidigt så är det oceaner av tid sedan.