Damma av löpbandet
I våras gav jag 100% till min utmaning i kost och träning. Det gav fantastiska resultat, jag tappade 17kg och klarade äntligen av att springa milen igen. Däremot avslutade jag programmet lagom till min jobbstart igen och där fann jag aldrig någon balans med jobb, vardag och träning. Och med kosten är jag allt/inget person, och sommaren har verkligen varit allt. Socker, glass, godis, hamburgare, pommes, pizza, snabbmat överlag. Ja you name it. Kilona har tickat stadigt uppåt och resultatet fick jag på hälsoundersökningen jag hade via jobbet. BMI fetma, obefintlig kondition och ett oroväckande midjemått. Tack, exakt den spark i baken jag behövde! Inne på dag 9 nu med lågkolhydratkost, inget socker alls och lite planering och struktur med matlådor så har det gått över förväntan. Träningen drog jag igång i söndags. Jag har ett schema som jag ska följa 5 veckor och redan efter första passet så kände jag känslan jag saknat så länge. Adrenalinfylld, svettig och så glad!
Imorse hade jag tid för att lämna blod, innan dess så bytte jag snabbt om och valde att svettas en snabbis på bandet, mest för att samla steg. 2 min pw, 2 min löpning, 5 omgångar. 20 minuter avklarat och redan avklarat de antal steg som jag gjorde på en hel arbetsdag på jobbet. Så skönt!
I söndags när jag startade så sa programmet att jag skulle gå 5 min, springa 1 min, 9 omgångar. Det var lite långtråkigt mot slutet, men när jag hade 2 omgångar kvar ökade jag på hastigheten lite och svettades ordentligt när jag var klar.
Vad tror vi, klarar jag av att springa 5 km innan september är slut?