Kontraster
När man har varit mammaledig under en pandemi så ställdes vardagen om rätt så rejält, man höll sig hemma och träffade inte andra människor som man kanske skulle ha gjort om man var föräldraledig annars. Den vardagen höll i sig även sen när Elise hade kommit till världen, det var bara sista månaden jag faktiskt tog mig ut och besökte öppna förskolor, för då höll jag på att bli knäpp av att bara gå hemma och inte träffa andra vuxna människor. Jag klättrade på väggarna hemma, och nästan glömt bort hur man umgås med vuxna människor. Hjärntvätt av babblarna, baby shark och bolibompa draken tar knäcken på en tillslut.
Nu åker jag hemifrån strax efter 6 på morgonen, lämnar tjejerna på förskolan, grabbarna sköter sig själva och sen träffar jag en massa kollegor och entreprenörer på jobbet. Första veckan tillbaka på jobbet var jag helt urlakad på energi bara av kontrasten att umgås med vuxna. Hela huvudet var ovant. Hur gör man för att hålla en konversation, haha?! Och hur gör man när man skriver kontrakt och ska läsa av betalplaner? Hur sjutton är det ens lagligt att sätta en fd föräldraledig mamma på såna uppdrag, haha?! Nå väl, nu har det gått snart en månad och jag har börjat damma av inköpsrutinerna.
Men lika heligt som kvällarna varit när jag var föräldraledig, är de heliga nu. Efter man kommit hem, härjat med barnen, badat dem, förberett för morgondagen, nattat dem, uträttat hemmets bestyr och sen sagt godnatt åt Alex så har jag min egentid. Jag kryper ner i soffan, kollar serier, youtube eller bara scrollar telefonen. Ikväll ska jag till frissan och det känns som lyxens lyx.
